Bättre sent än aldrig, här kommer referat från helgens
match:
Referat: MIBF F0204 - Gnesta , 2017-02-12
1-6 (1-2, 0-1, 0-3), skottstatistik: 12-14 (3-7, 4-3, 5-4)
Det var ett oroväckande segt lag som samlades i
sporthallen i söndags för att spela match mot Gnesta. En händelserik helg med
gala på fredagskvällen, fotbollscup på lördagen för några spelare och konsert
med norska gutter för andra, vilket hade satt sina spår i form av trötthet och
lite slitna kroppar. Men laget taggade igång efter bästa förmåga och var
överens om att när det är match så ger vi allt.
Då några spelare saknades för dagen (skador, bortresta)
valde vi att ”kasta om” en del i femmorna och vi passade på att testa några nya
positioner som vi sett funkat bra på träning. Det gjorde att det blev lite
stökigt i våra byten och vi hamnade snett i kedjorna. Små detaljer som drar
lite onödig energi och fokus, men ibland måste man våga att testa något nytt.
Gnesta inledde målskyttet i matchen, men vi kämpade på och
05:07 in i perioden reducerade Johanna till 1-1 då hon var vaken på en retur. Glädjen
över målet blev den väckarklocka vi behövde. Dessvärre lyckades Gnesta peta in
1-2 två minuter senare vilket blev periodens resultat.
De nya positioner vi testade föll bättre på plats under andra
perioden och vi hade en del farliga målchanser åt båda håll. Under 20 minuter
var det måltorka för båda lagen innan Gnesta utökade ledningen till 1-3.
I andra halvan av sista perioden tog orken slut och Gnesta
tilläts göra 3 mål och fastställa slutresultatet till 1-6. Återigen ett slutresultat
som inte riktigt stämmer överens med matchbilden, men Gnesta hade marginalerna
på sin sida och satte de chanser de fick.
Både ledare och spelare kände besvikelse trots att vi
gjorde en riktigt bra match. Efter två superbra perioder mot Onyx, poäng mot
Järna och utklassning mot mammorna har vi omedvetet höjt våra målsättningar och
förväntningar lite för högt. Därför är det nu viktigt att såväl ledare, spelare
och föräldrar stannar upp och påminner sig om den enorma utveckling vi gjort
den här säsongen. Vi får inte glömma att vi möter lag som började spela
innebandy mycket tidigare än vi och som har flera års erfarenhet av matchspel. Vårt
främsta mål för säsongen är inte att vinna matcher utan att ha roligt och utvecklas
tillsammans.
Utvecklingskurvan på innebandyplanen pekar spikrakt uppåt
och som ledare glädjs vi minst lika mycket åt den utveckling tjejerna gjort som
individer. Visst finns det grupperingar och stundvis olika åsikter inom laget,
men i det stora hela så har tjejerna blivit ett riktigt sammansvetsat lag där
alla är lika viktiga och uppskattade. Tänk tillbaka 2 år i tiden då ni inte
kände den där stöddiga 02:an, den pratglada 03:an eller fnittriga 04:an. Nu har
ni hittat en gemenskap över årgångarna, hittat nya vänner som ni umgås och
pratar med såväl på träning, fritid som i skolan. En minst lika viktig
utveckling som lätt glöms bort!
Vi vet att tjejerna uppskattar de referat som skrivs efter
matcherna och ögnar snabbt igenom texten med hopp om att bli lite extra omnämd.
Därför slutar även detta referat med feedback till resp. person:
Alva G: Hade matchens
tuffaste uppgift att markera Gnestas nr 22, men skötte det riktigt bra.
Alva R: Gjorde comeback
efter långtids frånvaro från matchspel. Trots lite brist på matchtempo nyttjade
hon sin spelförståelse och bröt många anfall.
Amanda: Anslöt till
laget med kort framförhållning, grym inställning!
Elsa A: Alltid lika
positiv & lugn, för dagen riktigt fokuserad inför inhopp i mål.
Emilia: Har flyttats
upp som forward senaste matcherna och var inte rädd för att gå på skott.
Fanny: Mådde lite
halvdåligt bitvis i matchen, men bet ihop och kom igen efter lite vila och
kämpade bra.
Frida N: Första matchen
som forward och vilken succé. Utsedd till matchens lirare, vilket talar för sig
själv.
Johanna: Nyttjade sin grymma
snabbhet och spelförståelse precis enligt den taktik vi bestämt.
Julia: Spelade sin
bästa match för säsongen! Riktigt kul att se hennes utveckling senaste
matcherna.
Maja: En mer
löpvillig spelare får man leta efter. Trots ömmande fot sprang hon överlägset
mest på hela matchen.
Märta: Tryggheten
själv i backlinjen, aktiv i anfall och brytsäker i försvaret.
Sara: Fick testa nya
position som center och hanterade det galant. En duktig pådrivare som peppar
laget.
Frida B: Inlånad från
det yngre laget och visar återigen att hon är ett stabilt tillskott i vårt lag.
Har grym spelförståelse och vågar ta för sig.
Alicia: Tog kryckorna
från Mellösa för att hejja fram sitt lag, rätt inställning!
Daniella: Ytterligare en
spelare på skadelistan som anslöt för att stötta laget.
Sanna: Varenda muskel
i hennes kropp skrek att hon ville vara med på planen och fightas, men fick lov
att lyssna på kroppen (och mamma) och ge välbehövlig vila till ömmande fötter.
Michelle: Med stor
abstinens efter träning hejjade hon fram laget från läktarplats. Räknar ner
dagarna till comebacken på plan.