I lördags var det dags för säsongens andra seriematch för vårt
äldsta flicklag. Återigen på hemmaplan, då vi tilldelats en mjukstart med 4
hemmamatcher på raken. Premiär i det nya matchstället och tjejerna var taggade.
Vi öppnade matchen starkt och tryckte tillbaka Telge ordentligt.
Men vi fick vänta till 11.10 i första perioden då målskyttet inleddes av dagens
lagkapten, Rim som blev fint
framspelad av Wilma. Tjejerna
fortsatte att spela fin innebandy resten av perioden, och visade inget spår av nya
konstellationer och ovana positioner. I periodpausen hade vi ledare inte mycket
att säga. Grymt tjejer, fortsätt…
I andra perioden tappade vi lite fokus. Möjligen slappnade
vi av lite efter allt beröm i pausen. Telge reducerade till 1-1 efter 05.35
min, och de spelare som var inne på planen kom ut och var riktigt besvikna på
sin egen insats. Men inget ont som inte har något gott med sig, det blev en
väckarklocka för laget som ryckte upp sig och klev in nästa byte med en helt
annan attityd. Alicia som inte
kunnat träna fullt ut senaste tiden testade några sporadiska byten och 12.24
klev hon in och levererade en välspelad passning till Kajsa, som vaket förvaltade den och satte bollen bakom Telges
målvakt. Vi gick till pausvila med 2-1 på resultattsavlan, men skottstatistiken
hade ändrats från 7-3 i första till 3-6 i andra så vi hade lite mer att prata
om i den här pausen.
Tredje perioden hann knappt börja förrän Rim på egen hand satte 3-1 (00.53),
vilket hon sedan följde upp 03.22 genom att utöka till 4-1, återigen framspelad
av Wilma. Vi ledare resonerade lite
smått kring om Rim fortfarande tycker att hon passar bättre som back..
11.33 fastställde Wilma
slutresultatet efter ass från Alva R
och vi noterade 5-1 i protokollet.
Vi ledare summerade matchen och njöt av tjejernas glada
miner. Det känns fantastiskt roligt att tjejerna får en bra start på säsongen
med tanke på den tuffa säsong de hade förra året. En säsong då både MIBF- och
Flens-tjejerna fick känna på att ta flera tunga förluster, våga misslyckas, lära
sig av misstagen och utvecklas som individer och lag. Vi ledare har aldrig
tvivlat, vi har sett den enorma potential och utvecklingskurva som dessa
härliga tjejer har. Det är otroligt roligt att se hur laget spelat ihop sig på
kort tid och lyft varandra, såväl gamla som nya spelare. Tjejerna har inlett
säsongen med bra närvaro och energi på träningarna. Den här matchen saknade vi
5st spelare, varpå andra i laget kliver fram och tar en ny/ovan position och
förvaltar den väl.
Stort beröm till dagens båda backpar. Alva G och Michelle
spelade klokt och det syns att de vet var de har varandra på planen. Backparet Minna och Sanna har inte spelat ihop tidigare, men de hjälpte varandra genom
att prata mycket och de deltog aktivt i anfall samtidigt som de täckte upp för
varandra hemåt.
Löpvilliga Maja,
Alicia och Alva R tog hemjobbet
som centrar och var samtidigt rätt placerade framför mål i anfall, precis som
vi tränat!
Det var spännande att se hur Elsa och Kajsa hittade
varandra i anfallsspelet och skapade farliga chanser i samspel med centern.
Både Rim och Wilma känner sig mer hemma på backpositionen men visade (inte minst
i protokollet) att de mycket väl hanterar rollen som forward.
Vi har två mycket duktiga målvakter och den här matchen
var det Joanna som fick vakta buren.
Hon gjorde flera fina ingripanden och hade inget att behöva vara nervös för. Amanda stöttade från sidan och bidrog
med en exemplarisk inställning.
Stort tack till den härliga publik (67 st) som kom och stöttade
tjejerna och stort tack även till er föräldrar som hjälpte till med kiosk och
sekretariat.
Nu på söndag hälsas ni välkomna till sporthallen igen, då
Torshälla står för motståndet.
