MIBF – Trosa IBK 3-5     (2-2, 1-2, 0-1)

Skottstatistik 12-8, publik 61 st.

Idag var det Trosa som stod för motståndet. Med 3 segrar i bagaget pratade vi före match om att inte ta något förgivet, att visa glädje och ha kul på plan samt ge 110% i varje byte. Uppvärmningen blev lite stökig då ingen av målvakterna kände sig i form och ville starta matchen. Beslutet blev att förkylda Joanna skulle spela 1:a och att Amanda sedan skulle byta av i andra.

Trosa var små, ettriga och hade mycket fart i skorna. De startade matchen med ett högre tempo än vi mött tidigare. 6 minuter in i första inledde gästerna målskyttet med att göra 0-1, vilket följdes upp 2,5 minut senare då de gjorde 0-2. På bänken pratade vi om korta byten för att hålla tempot uppe samt att våga titta upp och spela vårt spel.

09:31 noterade Wilma 1-2 i protokollet då hon på en fast situation la bollen direkt i mål. Ett rättvist mål då vi haft flera vassa chanser.Tre minuter senare var det vår tur att näta igen då Sara reducerade till 2-2 efter att ha hämtat tillbaka egen retur.

Vi gick till välbehövlig pausvila och det fanns en del att prata om. Inte minst på backpositionen där det var lite förvirrat med ojämna backpar och nya formationer. Undertecknad agerade vattenbärare då någon (ingen nämnd ingen glömd) inledde matchen med tom vattenflaska.

Andra perioden startade vi med många chanser och skott på mål. Johanna som vaknat med mycket spring i benen visade vägen och krigade i varje byte.  Sara som varit sjuk en längre tid var på spelhumör och trots bara två träningar tillsammans hittade kedjan Saga-Maja-Sara varandra riktigt bra, vilket resulterade i 3-2 av Sara efter fin assist av Saga. Dessvärre låg inte Trosa på latsidan utan gjorde 2 snabba mål medan vi slarvade i försvarsspelet. Fasta situationer är uppenbarligen något vi behöver träna mer på.  Målen triggade igång Minna som gav sig f*n på att kriga på varje boll resten av matchen och föredömligt visade den inställning vi vill se på planen.

Nästa pausvila var det många som ville ha ordet. Underläge och känslan av att inte äga motståndarna var en ovan situation. Tonläget på bänken hade tenderat att bli mer gnällig än peppande och konstruktiv, vilket vi kom överens om att förändra i sista perioden. Fredrik med sitt lugn påtalade att ett måls underläge snabbt kan vändas i innerbandy.

Sista perioden hann knappt starta förrän Trosas 4-målsskytt fick läge och satte 3-5 vilket blev matchens sista mål. Något besvikna tjejer tackade motståndarna för matchen. När vi tillsammans summerade matchen var vi överens om att vi trots förlust skulle vara nöjda med vår insats. Vi gör några misstag vilket vi är överens om att vi ska tillåtas göra, så länge vi lär oss av dem. Tro mig, de är själva väl medvetna om de misstag de gör. Tjejerna utvecklas varje träning och match. Små detaljer som när ex Wilma slår den där krossbollen vi pratade om senaste träningen, Elsa krigar tillbaka egen retur etc…

Att träna tjejer är fantastiskt roligt, krävande, omväxlande och oförutsägbart… tänk att bladet på klubban måste ha en viss färg för att vara snygg, glasögonen måste se ut på ett visst sätt eller hur jobbigt det kan vara när vi gör mål och man måste koncentrera sig för att inte missa en enda handklapp vid firandet :-)

Matchens prestation går utan minsta tvivel till Kajsas mamma, Eileen som trots nervositet galant sköter klockan i sekretariatet!!!! Stort tack till alla underbara föräldrar som hjälper till och ställer upp i både kiosk, sekretariat och på läktaren. Nästa helg gör vi premiär på bortaplan då Strängnäs bjuder upp till kamp.

/Ledarna genom Anna